Kallocain
– en önskan om en bättre värld
Category
Stageby Karin Boye, adaption for the stage by Lotta Östlin Stenshäll and Johannes Schmid
Stage Director: Johannes Schmid
Stage & Costume design: Annika Bromberg
Music: Toni Martin Dobrzanski
Light Design: Patrik Bogård, Ingvar Mikander
Video Design: Johannes Ferm Winkler, Mio Dal
Choreographer: Jasmin Hauk
Mask Design: Jessica Hedin
Photography: Nadja Sjöström
Producer: Anna Thelin
With: Isabela Duarte Nilsson, Björn Johansson, Anna Pareto, Martin Pareto, Cecilia Wernesten, Alexandra Zetterberg Ehrn, Lotta Östlin Stenshäll and Eva-Tea Lundberg (bagle), Viktor Zeidner (electronics)
A production of Folkteatern Gävleborg
Premiere: 11th of october 2023, Folkteatern Gävleborg (Gävle)
Kallocain utspelar sig i en framtida dystopisk värld där individen tillhör staten och övervakas konstant. Handlingen följer huvudpersonen Leo Kalls liv i Kemistaden nr 4 och hans skapande av ett sanningsserum som ger honom makt och ära. I Folkteaterns nya dramatisering av Karin Boyes klassiker skapas ett allkonstverk i två akter med hela teaterns ensemble, livemusik, koreografi och videoprojektioner, i regi av Johannes Schmid. Det är en berättelse som mitt i sitt mörker rymmer både svart humor och igenkänningsbar komik, men också en poetisk, vacker och längtande dröm. En önskan om ett annat sätt att leva där alla får vara den de är, där kärlek till medmänniskan får finnas.
Press Comments
„På väggarna, på bildskärmar runt om i teaterrummet, ett levande Storebrorsöga. Anna Pareto spelar den plikttrogna men kvalfyllda Leo Kall med galen intensitet. (…) Folkteatern visar upp en stor, samspelt ensemble som gör kvicka rollbyten och dessutom musiker. Det finns många påhittiga scenlösningar och hela rummet utnyttjas överraskande. Folkteatern lyckas helt enkelt mycket bra i regissören Johannes Schmids och Lotta Östlin Stenshälls dramatisering. Imponerade koncentrerat.“
(Bodil Juggas, Arbetarbladet, 12. oktober 2023)
„Sanningsserumets gröna sken pulserar i rummet. Kallocainets sjuka grönska strålar från ljussablar som hänger ner över scenrummet. Sådana stämningsskapande bilder är Kallocain full av, med projektioner som fyller väggarna och skådespelare som nästan klättrar över publiken huvuden. (…) Franz Kafka var en av Karin Boyes inspirationskällor, och det finns någonting i det visuella i denna uppsättning som tar en just till Kafka-land. Till Roy Anderssons bleka figurer också, faktiskt.“
(Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad, 12. oktober 2023)